-”Vore det inte trevligt om vi hade en egen liten bebis att träna på ?”, har jag ofta sagt till min hund, som nickar fast hon inte håller med om det. Hon är nämligen extremt småbarnsrädd. Hundälskande småtjejer från lågstadiet och uppåt brukar gå bra. Smågrabbar däremot är jätteläskiga, för de viftar alltid med pinnar och låter “Tjoff… Poow” eller nåt i den stilen.
Men allra värst är de pyttesmå kidsen. Ju mindre barn desto läskigare, tycker Ester och kan bli paralyserad av skräck vid åsynen av en liten viftande fot eller hand som sticker ut ur en barnvagn. Det räcker faktiskt med ett litet pip där inifrån vagnen för att hon ska få panik. Så vi behöver verkligen en egen bebis att träna på, tänkte jag och beställde en.
Och som sagt, nu har den kommit. Det är visserligen Alvas matte som äger den, men det hindrar inte oss ett dugg. Vi har egna planer för den här bedårande lilla varelsen – som jag ännu bara sett nästippen på. Men hon lär ska vara en rejäl tösabit på fem kilo som fyller sju dagar idag, och så snart nordvästvinden ger sig ska vi börja träna.
Jag slår vad om att hennes första ord kommer att vara “Vovve”.
.
0 Svar till “Vi har fått en bebis”